Ett leende på mina läppar

Hade faktiskt en sämre dag igår och heller ingen lust till att uppdatera mig även fast jag hade tillräckligt med tid. Känner hur jag blir mer slö och blir nog även till att inte göra så mycke i helgen och istället gå och lägga mig runt 8-9 tiden som vanligt. Spelar ingen roll hur många gånger jag säger till, barnen förstår inte och rusar istället in i mitt rum klockan 05.00 - 05.30 skriker och hoppar i min säng, varje morgon tills jag stiger upp - inte ens en sovmorgon på helgen.

Har annars haft en rätt så bra dag, bortsett ifrån en rätt så sliten kropp och fick även idag träffa en underbar vän som fick mig att le än en gång! Tack, den behövde jag :)

Får se vad som händer ikväll. En bekant pratade om att bowla eller gå på bio eller något, få se om det blir av eller vad som hände, men trevligt hade det vart :)

Nu måste jag ge mig, har disken nere i köket som väntar - så måste bege mig en sväng men kommer nog tillbaka senare eller om inte, någon dag här till helgen - men ni får ta hand om er alla! :)

Gårdagen

Under gårdagen hände en massa otroliga saker!

Vaknade tidigt som tusan när barnen vägrar låta mig sova, men låg och drog mig i timmar (kändes det som). Fick ett SMS av en bekant som kom förbi efter jobbet, sa att det inte skulle bli mer än 30 minuter och okej för den - hade säkert annat jag skulle göra med.

Vi gick en promenad, till parken där vi tog av oss jackorna som vi lade / satte oss på p.g.a värmen där vi pratade, om mer och mindre allvarliga saker och efter det samtalet hade jag sällskap i mer än en timme, tills Jennifer ringde mig och frågade om jag ville följa med barnen, hon själv och hennes syster en sväng vilket jag tackade ja till. Vi satt oss upp, stilla ett tag innan vi rörde på oss och sedan vandrade vi tillbaka där vi tackade - "see yah soon" :)

Hemma var alla påklädda och redo för att fara, det blev mer än 1 timme i bilen, till Centrala London där vi var hela dagen och klart värt var det här med! :)

Vi träffade en massa männisor, bekanta till familjen och hennes syster Betty och det nästan bästa var när jag kom dit och en kille hälsade på Svenska - förvånad som jag var svarade jag och frågade om han pratade Svenska och fick då reda på att han bott i Göteborg i 8 år och vi hade ett himla trevligt samtal och kände mig lite som hemma för en stund xD

Sedan gjorde jag värsta grejen - stand-up-talking-to-30-ppl - och kändes såå mycke bättre när alla skrattade och följde med. Nej gu vilken grej men jag vet inte om jag skulle våga göra om det :P

På tal om något mindre kul. Har vart här i ett fåtal dagar men ser varje dag flera polisbilar och ambulanser köra förbi med syrenerna på. När vi igår kväll packat ihop allt, gjort barnen i ordning och satt oss i bilen för att vänta på Betty hördes en himla smäll. Jag tittade åt vänster och en kille smällde igen en dörr framför en höggravid kvinna. Han greppade tag i henne, skrek och slog henne om och om igen! Sedan sprang han till vår bil som han slog på och skrek! Helt otroligt! Där står vi, parkerade bara någon meter utanför deras ytterdörr och inte en enda människa bryr sig! Inte en enda!

Här kommer också några bilder från lite av vad jag sett 



     

   

Jag får minnas det bra från den här dagen - Vännen, Centrala London, allt jag sett, att jag på allvar ställde mig upp och pratade för alla som var där, att jag än en gång lyckats med något som jag från början trodde inte skulle gå. Resan hit, språket, familjen, vänner - ja allt som man kan gruva sig för innan det bär av. Det går så mycke bättre än vad man tror och bättre om man vågar.

Till de som funderar planerar att åka iväg som Au Pair - tveka inte, en upplevelse som gör så mycke gott och tro mig man växer :)

Dagen börjar med lite-göra

Tjo, nu är jag här igen.. rätt så trött och slut må jag lova - inte för att jag sover dåligt, kan jag inte påstå att jag gör men de tidiga mornarna som jag stiger upp är nog det som påverkar. Har också vart arbetslös i nästan ett år och nu helt plötsligt jobba, 11 timmar om dagen och ställde upp för Jennifer i lördags varav 6 timmar gick åt till arbetet.. klart innan kroppen ställt om sig.

Pratade med en bekant igår och måste jobba med mitt samvete lite. 11 timmar om dagen + lördagen förtjänar jag vila utan att känna mig sämre för att jag inte hjälper till. Ingen orkar hur mycke som helst och var heller inte meningen att jag ska göra fler timmar än sagt.

Idag är vädret tyvärr sämre, dock inget regn men moln överallt och ingen lucka till solen. Just slagit igång en film som minstingen ser, underhåller henne medans jag fixar tvätten och strykningen och sedan får vi se (om regnet inte kommer) om det blir lekparken med fika och annat gott vi kan äta.

Tanken den har också slagit mig - guu så hemskt dålig jag är på att ta bilder med kameran. Någon ledig stund får jag he mig ut på en promenad och fota lite. Har sett så många läckra byggnader som förvånat mig, om det vore så ballt i Sverige :P

Tackar också för att det finns gott folk här jag kan umgås med. Bra och ärligt folk.


Kan inte undvika ha dåligt samvete

Kan inte undvika den där känslan jag har varje gång jag är ledig från arbetet och går ut för att hitta på saker på egen hand samt träffa folk. Får så hemskt dåligt samvete när jag inte hjälper till på samma sätt när jag är ledig.. usch för den känslan, men hoppas att den släpper - Jennifer har själv så många gånger sagt att jag kan gå ut och se mig omkring och är glad att jag gör istället för att bara sitta inne, men känslan finns ändå där.

Jag vet inte om det är vanligt att känna så, eller om det bara är för att allt är så nytt?

Hur som haver bestämde jag mig för att gå till parken idag. Tog med mig en bok som jag läste och njöt av den varma solen som brände, där jag låg i minst tre timmar. Blev inte brun den här gången, brände mina axlar som numera är röda.

Har annars inte hänt så mycke idag. Tänkt mycke på gårdagen, hur korkad jag var hahaha men hur trevligt jag hade det :P Den här resan kommer nog lära mig en hel del, och fortfarande glad att jag tog den här chancen (vet ej hur många gånger jag sagt det) men absolut värt det :)

Här är en bild på mig, tagen av mig själv (så klart) i St. "Something" Park


 

Min första lediga dag spenderas ute

Första veckan avklarad och den har inte vart så dum, rätt så utmärkt.

Min första lediga dag idag så funderar på att hoppa i duschen, klä på mig för att sedan gå till parken för att läsa en bok i det soliga vädret. Kan inte sluta tänka på gårdagen, hände mycke då och gu så jag skrattade. Glömmer dig aldrig! :P

Blir heller inte så långa inlägg numera, helt enkelt för att tiden inte alltid räcker till men ska försöka uppdatera mig ikväll om möjligt. Finns så mycke att skriva men så kort om tid.

Hoppas ni alla har det bra där hemma!

wow, what a day!

Jassi, nu var jag här igen. Har inte kunnat uppdatera mig, men efter lite krångel med datorn verkar det funka hyfsat bra nu, bortsett from det mobila bredbandet som kastar ut mig titt som tätt.

Heathrow is HUUUGE!!! och gissa om att villa bort sig var det första jag gjorde, inte sant men efter ett tag så var jag på plats och fick träffa familjen som rusade emot mig och verkade hur glada som helst :) Kändes himla kul att bli så väl emottagen!

Jag var nog, om jag ska vara ärlig, rätt så nervös och mycke i onödan innan jag for till England. Allting har gått riktigt bra, och bättre än vad jag trodde att det skulle gå och jag ångrar ännu inte att jag tog den här chansen och kommer nog inte göra det heller, vilken erfarenhet på många sätt. Det är inte likt något jag vart med om tidigare :)

Idag har jag vart hemma med 3åringen hela dagen, tills nu då resten utav familjen kom hem och jag tar min rast innan maten. Vi har vart ute mycke, busat och så fort vi kom in gjordes maten i ordning och efter det somnade hon på soffan framför TV:n.

Orkar inte skriva så hemskt mycke, men funderar på att ta en dusch och sedan ut på promenad för att se mig omkring. Ska hämta mig lite och sedan samla nya krafter inför morgondagen och får skriva mer när jag har tid och ork  :)


England!

Gårdagen var ingen vila, men helt klart toppen!

Steg upp tillräckligt tidigt för att hinna duscha och ringa ett samtal innan stadsrundan som blev några timmar längre än vad jag planerat. 09.45 gick bussen och sedan var det bara till att sätta igång med alla sysslor och ärenden som bockades av eftersom.

- In på banken för att ställa lite frågor och hämta ut lite pengar.
- Direkt in till kommunen för ett samtal.
- In till Resia och två andra rese byråer här i stan för att kolla upp lite priser på flygbiljetter.
- Ica Supermarket som var tvungen att tysta ner min mage.
- Veromoda där jag hittade ett linne som satt perfekt.
- Cubus där jag hittade ett par tights.
- H&M där jag köpte annat nödvändigt.


och en massa annat..

Fick SMS av min syster som kom till stan för att möta upp mig, kolla på lite kläder och så - och ytterligare där vid 16 tiden ringer stepmum som säger att jag är så välkommen dit på middag, att Emma och Andreas skulle köra och att jag kunde åka med om jag kände för. Jag ringde upp henne direkt och kom överens om plats och senare hämtade de upp mig.

Känns som en evigheter sedan som jag träffade alla där och kändes bra att få göra igen! :)

Väl där borta i Boliden blev det Strömming och efterrätt. Satt inte helt fel och på det här en trevligt sällskap och ett telefonsamtal från England som satt igång mig. Nu känns det så sjukt verkligt, att det är så att jag åker till England under en period och att jag lämnar Sverige redan nu den 6e Juni! SNABBA RYCK! :)

Men GU så jag kommer sakna alla här hemma! Lovar att ringa / skriva :)

*Sneglar på klockan* jag som trodde det skulle vara omöjligt att vända tillbaka på dygnet efter mina arbetslösa dagar, men de senaste dagarna har jag vaknat upp 5-6 av att hela jag är speedad. Hinner se en film nu innan jag hoppar i duschen och drar in till stan för att hämta ut biljetterna och göra ytterligare annat jag inte hann med igår.


RSS 2.0